Peace & Love 2009 och Melvins

Tioårsjubilerande Peace and Love har gått från liten till stor under de tio åren som gått. Jag var där de första åren och spelade, minnet sviker lite här exakt vilka år och var vi spelade men jag minns något trailerflak de hade som scen i alla fall. Vem hade trott att det tio år senare skulle säljas 35 000 biljetter? Starkt jobbat.
Skitsamma, här är en grym in-store-spelning med Melvins från i höstas.

Tankar om Big Business, Faith no More och bastu

Jäklars vilken fin dag! Uppe med tuppen för ett kundmöte, sen intog jag en god sallad till lunch för att på eftermiddagen ligga i en park och skissa på några logotyper och lapa sol. Nu har jag även gjort dagens motion i form av ett besök på gymmet med uppföljning av bastu och en folköl. Livin´ the dream...
Lyssnar nu på Mind the Drift med Big Business. Har jag sagt att även denna platta är en kandidat till att bli en av årets bästa skivor? Nya Clutch däremot, mja, vet inte riktigt än. Spontant känns den okej men det verkar som att clutch inte vet vilket ben de ska stå på. De har tonat ner bluesigheten lite eller så är det avsaknaden av orgel som gör att det känns så. För mig så är Clutch bästa stunder den självbetitlade andra skivan från 1995 samt 2004 års Blast Tyrant. På de skivorna är låtskrivandet fokuserat och svänger som fan. På den nya samt de två tidigare så finns svänget men det känns som det saknas fokus i låtarna.
Jag ska ge den några lyssningar till...


Som nån skrev i kommentarerna till denna video på youtube, inte fan ser Phil Anselmo ut att vara 40, snarare 25. Inte illa för en gammal pundare.






Dagens Faith No More: Land of Sunshine från Download för snart två veckor sen. Det bådar gott inför Lördagen.

The Final Countdown

Nu har jag äntligen skaffat en biljett till Peace & Love på Lördag, eller rättare sagt min vän Mr P har skaffat biljetter. Hur som helst så är det på sin plats att räkna ner till Faith no More med några videoklipp. Tänkte börja med att köra några av alla de covers de gjort under åren:

Coola videos växer inte på träd

Tråkigt väder ute, man går och väntar på att sommaren ska börja men rent tekniskt är det ju sommar nu. Tur att det finns saker som piggar upp mig, en kopp té och en bra skiva till exempel. Eller varför inte en bra musikvideo? Det är få band som gör så snygga och intressanta videos som Mastodon för tillfället. Spana in nya Oblivion nedan:

Mastodon "Oblivion"



Ett annat tips är Coffee and Cigarettes med Blur. Den slänger jag upp i morgon.

Muskelrock

Helt slut efter en springtur på 5 km och en halvtimmes gymmande efteråt, nu lär jag skärpa mig.Dagens springrunda klarades av på 25,07 minuter och inleddes med Opeth-trion Coil, Heir Apparent och the Lotus Eater för att sedan avslutas med Mastodons spurtlåt Megalodon.

Annars har det varit dagen D idag, d som i Danzig. Jag lyssnade på Danzig III och 4 hela dagen på jobbet och blev påmind om hur jäkla bra Evil Elvis är. Fan vilket bra band Danzig var, de fyra första skivorna med Chuck Bisquits, John Christ och Eerie Von i bandet är svårslagna när det kommer till elak bluesig muskelrock. Spana in She Rides nedan, skitkul video med hög ostfaktor men ack vilken röst, vilken låt!

Life has teeth, it bites...

Dagens låt - Understanding Jane med the Wildhearts från deras coverplatta som kom förra året.



Originalet är gjort av en 80-tals grupp som hette Icicle Works. Visst ser han i mitten ut lite Lars Ulrich gjorde under svarta plattan perioden?:






Originalet är inte fy skam heller med en skönt ostig video.

Sweden rock festival, inte för mig

Några rader om pågående Sweden Rock. Vissa hatar festivalen och en del tycker det är årets höjdpunkt. Själv har jag inte varit där men är extremt osugen på att åka dit av flera anledningar. Jag var frekvent Hultsfredbesökare mellan 96 och 02 och var några vändor på Peace and Love innan jag tröttnade lite på festivallivet. Först och främst framkallar inte laguppställningen på årets SR-festival några spontana ör-orgasmer, visst finns det några bra band men de är få. För det andra så känns det inte heller lockande att bo tältgranne med personer som tycker att Thor har något existensberättigande. Och vilka tycker att Lita Ford och Journey är bra egentligen? Ska man lyssna på gamla band så kan man ju åtminstånde lyssna på bra gamla band. Typ Ramones. På tal om bröderna så har Mark Prindle gjort en färsk och intressant intervju med Cris Ward Alias CJ Ramone. Den läser du här.


Dagens skivtips: Murder by Death - Red of tooth and claw
Skön, mörk countrydoftande rock med stänk av David Lynchromantik.

Mognad är att gilla Green Day

Jag skrev häromdagen att 19 låtar är på tok för mycket för en platta. 18 däremot är alldeles utmärkt, om man heter Green Day förstås. Jag har aldrig varit ett fan, tvärtom, när de slog igenom med Dookie avskydde jag deras hurtigt trevliga punk. Det var 1994, då var jag femton. Med American Idiot återupptäckte jag bandet och upptäckte att jag faktiskt gillade dem. Kan det bero på att både de och jag har mognat? Hur som helst så är nya 21st century breakdown ytterligare en kandidat till årets bästa album.

Korv 666

Tittade på Flight 666 igår, dokumentären om första delen på Iron Maidens Somwhere back in time turné. Den var både underhållande och upplysande, mer Nicko McBrain åt folket! Nu handlar dokumentären mycket om fansen och visst var det kul att se de uberfanatiska sydamerikanska fansen som är helt galna. Sen kände jag att det blev lite för mycket om fansen, hade hellre sett lite mer djupgående intervjuer med exempelvis Rod Smallwood, managernas manager eller Adrian Smith som borde få komma till tals mer. Intervjuer med Bruce brukar vara rätt underhållande men samtidigt så märks det att han söker effekt med det mesta han säger i intervjusammanhang, slipad som han är. En lite mer kritisk hållning hade varit schyst, typ som att klaga lite på setlistan, varför den är typ samma jämt på sommarturnéerna. I filmen säger Bruce i någon intervju att de spelar låtar de inte framfört på över 23 år men om inte jag är helt ute och cyklar så är det bara en låt de inte spelat på 23 år och det är Rime of the ancient mariner. Att det var tjugo år sen de lirade Moonchild är skitsamma, poängen är att övriga låtar har spelats ganska flitigt sen Bruce och Adrian kom till baka till bandet för tio år sen. Varför är Fear of the Dark med kan man ju också fråga. Visst allas favoritsetlist ser nog väldigt olika ut men de borde ställt frågan i alla fall. Hur som helst rekommenderar jag filmen varmt även till de som inte är inbitna Maidenfans.

För er som inte vet så är det Falukorvens dag i Falun på torsdag. Melkers firar detta genom att dela ut sin nya korv Fäbodfalu. Jepp ni hörde rätt, Fäbodfalu, sug på den ni, eller gör inte det, man vet inte var den har varit...

Ett Rancid ur form

Holy Macaroni and cheese va länge sen det var jag bloggade. Sorry folks!
Jag har faktiskt jobbat en hel del, umgåtts med vänner och min underbara flickvän samt blivit oplanerat full med tre personer i åldrarna 25,25 och 60 på tåget mellan Falun och stockholm i fredags. Vem kunde tro att det var så roligt att åka tåg?
Jag tänkte även bjuda på en snabbrecension av nya Rancidplattan låt för låt. Eller recension å recension, kan kalla det spontana tankar istället.
1.East bay night - Okej melodiös upptempolåt fast lite repetiv refräng tyvärr. Gillar verserna bäst.
2.This place låter som något som borde stannat på demostadiet. Med andra ord, det låter skit. ´nuff said.
3.Up to no good - Rivig ska-stänkare som för tankarna till And out comes the wolves. Smittsam och catchy låt.
4.Last one to die - Denna skrev jag om för nån månad sen, och jag är fortfarande inte imponerad men jämfört med en del annat på skivan är den inte så pjåkig trots allt.
5.Dissconected - Precis som jag började känna när jag lyssnade på denna låt. Please, låt inte Mat Freeman sjunga!!
6. I aint worried - Låter som nått som borde varit på Tim Armstrongs soloskiva. En av plattans bästa låtar ( förrutom när Freeman återigen tillåts härma kakmonstret).
7.Damnation - Låter som något de gjort bättre förr.
8.New Orleans - Skön lite gladare låt med Lars F på sång, faktiskt riktigt skön.
9.Civilian Ways - En akustisk låt på en Rancid platta? Tja kul att de provar nya grepp, synd att det blev så dåligt.
10.The Bravest kids - Standardrökare som vi hört förrut, inte dålig, bara lite trist..
11.Skull city - Gääääsp...
12.L.A. River - Kakmonstret på sång och en låt som är galet dålig, bom schakalakalaka bom, blä blä usch usch
13.Lulu - Lite skaig eller nått, fan jag har tappat intresset.
14.Dominoes fall - tralligt värre. Vad har hänt?
15.Liberty and freedom - lugnare låt med ska-svänget vi känner igen vid det här laget, men Liberty and freedom är riktigt bra. Lite åt Life won´t wait vibbar.
16.You want it, You got it - Sång Tim, sång Lars, sång kakmonstret. Nooooooooooo
17.Locomotive - Booooring
18.Thats just the way it is now - Efte..överbliven låt från Tims soloplatta?
19.The Highway - Ytterligare en akustisk låt, ganska skönt avlsutningsnummer.
Varför envisas Rancid att inte filtrera lite? Behöver de ha 19 låtar på en skiva? Skitsamma att de inte är så långa, hellre en bra skiva på 10 låtar
än en kraftigt medioker skiva på 19 låtar. Det finns några guldkorn men på det stora hela känns RAncid väldigt trött. De låtar som påminner om Tims soloplatta är klart bäst medan de snabbare låtarna känns otrologt oinspirerade. På deluxeversionen är det trettioen låtar där de tolv sista är country eller demoversioner av några låtar.
Trist,trist. Hade sett fram emot denna. Vad tycker ni sjäva? Lyssna på den här