Dansband is for suckers

Smaken är som sagt olika men det är få musikstilar som är så vidriga som svensk dansbandsmusik. Ville bara få det sagt.

Djungel Jim

I ett uttalande till Blabbermouth.net bekräftar nu Faith No More att det inte bara blir en återförening, han hintar också om eventuellt nytt material. På gitarr blir det John Hudson och inte Jim Martin vilket verkar ha upprört en del om man kikar på kommentarerna på Blabbermouth. Visst, Jim Martin hade stor betydelse för bandet men efter the Real Thing bidrog han inte med speciellt mycket och sen fick han ju som sagt kicken. Även om John Hudson är tråkig på scen så tar jag hellre honom vilken dag som helst än att inte se dem alls.

Utropstecken i tiden

YES! Mike Pattons publicist har bekräftat att det blir en Faith No More återförening i sommar! Tyvärr blir endast en Europaturné verkar det som, men man vet ju aldrig. Får i alla fall hoppas att Sverige är en av de tänkta hållplatserna på turnén, Att det blir utan Jim Martin skrev jag i min förra post men det verkar som att han ville vara med men att de var de andra som istället valde att köra med nån av de andra gitaristerna, troligtvis John Hudson som lirade på Album of the Year.

Vi firar detta med två FNM-videos:





Året ser ut att blir jäkligt bra, förutom FNM reunion så lirar the Wildhearts på Peace and love! Dessutom är de i farten att spela in sin nya skiva! Mycket utropstecken här, har förbrukat min årliga kvot nu tror jag

För den som missat att Paradise Lost nu befinner sig i Sverige för att spela in uppföljaren till In Requiem så kan ni kika på del 2 här nedanför. Aldrig har väl Sverige känts så miserabelt?

Come Alive

Tack vare ett hett tips från Kinny Corabla så fick jag möjlighet att kika på hela "Come Alive", nya ST videon. Låten står sig kanske inte bland deras top tio men nog låter de taggade igen. En schyst fusion av många av de stilar de hunnit med sen debuten 1983, punk, metal, hardcore, funk mm, sen kanske Rocky George solandet blir lite konstigt med tanke på att han inte är med i bandet längre. Men nu har jag äntligen en skiva till att se fram emot.

Fläsktvist

Som jag skrev tidigare har jag inte haft några förhoppningar på Suicidal Tendencies kommande skiva. Men efter att ha hört en liten preview här så börjar det faktiskt kännas lite spännande med en ny ST-platta. Klippet man kan höra pekar på en ljud- och stilmässig återgång till fornstora dagar, Rocky George-solon utan Rocky George ( Dean Pleasants istället), tungt gitarrkomp och sång som låter engagerad till skillnad från tramset från de två senaste skivorna. Hoppas det håller hela vägen! Här är deras nya fenomenale trummis Eric Moore

Truffle Shuffle någon?


Rykten om en Faith no More återförening till sommaren cirkulerar allt oftare, dock utan något bekräftat från någon fd bandmedlem. Men blir det av så blir det utan Jim Martin som sagt att han inte kommer att ta del av någon återförening enligt Blabbermouth.net. Men ett återförenat FNM med eller utan Jim Martin står i alla fall högst på 2009s önskelista så det är bara att hålla tummarna eller andra valfria kroppsdelar.

Deathstars nya platta Night Electric Night är en otroligt catchig historia som tar vid där Termination Bliss slutade. Hårt driviga låtar med refränger som sätter sig på en gång. Skivan har gått varm i min iPod ett tag nu och jag har svårt att spela något annat för tillfället. Whiplasher Bernadottes skönt överdrivna röst gör att de verkligen sticker ut i mängden. Tjejkörerna har fått en större plats denna gång vilket är ett kul grepp som tar fram popnerven i låtarna ytterligare.Varför inte kalla deras "Death Glam" för dödspop istället?




Appropå pop så såg jag melodifestivalen i lördags och fan vilka tråkiga artister och låtar det var. De enda som kändes fräscha var Rigo & the Topaz Sound featuring bla bla bla whatever som förutom en hyffsat svängig låt såg ut att ha roligt på scenen. Sen att liveframträdandet fått tagit baksätet på melodifestivalen tycker jag är tråkigt. Varför bemöda sig att rigga upp ett trumset när det är förinspelade trummor som hörs? Det går inte att komma ifrån att playback och singback är jäkligt töntigt.

I väntans tider

Att få vänta är aldrig speciellt roligt, men att se fram emot något kan däremot vara ganska trevligt.
Det var inte speciellt kul att vänta fjorton år på Guns ´n Roses senaste platta men jag ser fram emot att höra nya Mastodon som släpps den 24 Mars om allt går som det ska. Rancids nya skiva såg jag fram emot men det gör jag inte längre, jag har övergått till att vänta surt. De sa att den skulle komma förra året nån gång men det dök aldrig upp någon och nu har det gått nästan fem år sen förra skivan. Inte roligt alls. Tråkigt med artister som ger ut plattor med glapp på flera år mellan skivorna. Två - tre år, okej men inte mer. Suicidal Tendencies nya platta ska komma i år (igen) har de sagt. Den har varit på gång i flera år nu och där är det åtta år sedan de släppte en fullängdare. Under tiden har de bytt bassist en gång och trummis minst tre gånger samt gjort att allt intresse man hade i bandet har dött ut, i alla fall för nytt material. De förra två skivorna var långt ifrån mästerverk så det lär knappast bli nått nu heller. I dagsläget är det nog bara Mastodons nya - Crack the Skye, som jag verkligen ser fram emot. I morgon ska jag lyssna på A Camps nya skiva och höra om det kan vara något. Jag återkommer med tankar om denna så har ni nått att se fram emot. Medan ni väntar kan ni lyssna på lite rock på Spotify ( om de inte tar bort något förstås) tryck HÄR och sedan på shuffle. Peace out

Peep Durple

Jag hade tänkt att skriva lite mer denna gång men är alldeles för trött, så det blir kort idag. I alla fall har jag de senaste dagarna botaniserat lite i Deep Purple-djungeln och lagt upp några av höjdpunkterna från klasssiska Mark II och III sättningarna på Spotify:
Här hittar du min lilla Purple playlist