Retro - Iron Maidens första

Jag har grävt lite i arkivet och börjat lyssna igenom sånt jag inte hört på ett tag i sin helhet så jag kommer att posta lite recensioner eller vad man ska kalla det, funderingar kring plattor snarare, den närmaste framtiden. Först ut är Iron Maidens debut från 1980.
Resultatet av några års harvande på pubar resulterade i en otroligt stark debut som står sig än idag. Det låter rått, hårt och ljudmässigt ganska långt från det Maiden vi känner idag. Inledande Prowler tillhör fortfarande en av bandets starkaste låtar och även Remember tomorrow och Phantom of the Opera tillhör några av bandets främsta. Apropå Phantom of the Opera, på slutet av originalversionen (precis när musiken tystnat) lyckas Paul Dianno med konststycket att låta som kakmonstret på en flaska vodka. Låten är grym, men den är faktiskt bättre med Bruce Dickinson. Av de övriga låtarna sticker Transylvania ut som en av de bästa instrumentala de gjort. Running free har inte riktigt stått emot tidens tand med rader som ”whiskey dancing, disco hop” och ett väldigt studsigt komp men den är ju cool ändå. Charlotte the Harlot och Strange World är bra och ganska annorlunda Maidenlåtar, speciellt Strange World som låter väldigt mycket sjuttitalsflum . Titelspåret är mer coolt än bra och funkar fortfarande trots att man borde vara rätt less på den efter 18 års lyssning. Enda bottennappet ( som förvisso inte var med på debuten från början utan slängdes in på nyutgåvan av skivan) är Sanctuary som av nån anledning spelas live ibland än idag, ofattbart. Det är omöjligt att skriva något om Maidens plattor utan att nämna omslaget vilket egentligen borde vara en helt separat recension. Eddie´s första albumframträdande är rått, hårt och in your face (precis som musiken) men det saknar detaljrikedomen som kom att prägla senare omslag. Sen ser han ganska annorlunda ut mot hur han kom att se ut på efterföljande omslag. Ansiktet (har han ett?) är väldigt långsmalt jämfört med senare versioner, kanske han var undernärd, vad vet jag? På återutgivningen av CD-versionen var man tvungen att gå in och kladda lite, lägga till röda ögon och putsa till ansiktet en del och även bakgrunden. Synd på ett väldigt coolt omslag.