söndag 14 mars 2010

Äckliga gubbar och krossade käkar

Sitter återigen på tåget, vet inte om jag sagt det förrut men det är en gubbe som åker från Sthlm varje måndagmorgon med tåget. Gubbfan luktar så jäkla illa, alltså riktigt illa, är lortig och dessutom sur och otrevlig, utav alla lediga platser så sätter han sig brevid mig. IGEN!!!! Då han hade platsen längst in ställde jag mig upp och släppte in honom varpå han ställde sina skitiga tygkassar på mitt säte och satte sig tillrätta, men tog inte bort kassarna.   Jag bytte plats... Gubbjävel.

I torsdags tog jag några några öl med en arbetskamrat hemma hos mig. Så långt allt väl, men när han skulle gå hem så svimmade han i dörröppningen, föll handlöst frammåt och tog emot sig med ansiktet. Blod rann på golvet och tänder rasslade ur som mynt ur en enarmad bandit. Jag ringde en taxi som tog oss till akuten. Summa= Kraftig hjänskakning plus att käken gick av. Fy fan vad ont det lär ha gjort. Nu får han äta soppa å inte prata på två veckor.Jag önskar honom ett snabbt tillfrisknande så han kommer med i matchen igen!
Ironiskt nog lyssnade på Zeke tidigare samma dag, Kicked in the teeth..

onsdag 10 mars 2010

2-1, Megadeth och saker att göra på jobbet

Hurra! 2-1 till team Pruppedine (Jag och mr P) mot team Karlskrona/Gobolito i kvällens badmintonmatch. Ska ladda hårt inför nästa veckas returmatch.
Sitter och migrerar webbsidor på Banverket denna månad och för att förgylla dagarna lite så blir det mycket musik i lurarna medans jag jobbar.
Panteras alla plattor har gått många varv ( nä jag räknar inte de från åttitalet), High on Fires senaste samt en genomlyssning av Megadeth´s diskografi. Satan va ojämna de är.
Jag diggar Rust in Peace, Countdown to extinction och Youthanasia sen är det väldigt spridda skurar. Washington is next från förra skivan är ett riktigt guldkorn. Har ni inte sett dokumentären som ligger uppe på tuben så kolla in den. Bittrare snubbe än Dave Mustaine får man leta efter samtidigt som han är ganska ödmjuk emellanåt.Klart sevärd! Länk till del ett hittar du här .

Jag har även klämt Classic Albums: Number of the Beast, Black Album och A night at the opera på Youtube. Inte tittat dock, jag lär ju för fan arbeta med.

torsdag 18 februari 2010

Ont med High on fire

Satan vad ont det gör att ha skoj. Lirade badminton med Mr.P igår efter en veckas uppehåll och vi körde hårt i jäkligt högt tempo vilket min kropp informerarade om i morse.Nått annat som är hårt och gör ont på ett bra sätt är nya High on Fire utgåvan Snakes for the Divine. Det går att lyssna på hela skivan på deras Myspace. Gör dig själv den tjänsten å lyssna på hög volym. Play it loud mutha, som Dee Snider sa en gång i tiden.

måndag 15 februari 2010

Fear Factory, Gamma Ray och Metal


Okej Okej. Jag kommenterade en polares inlägg på fejsbook angående Fear Factorys nya platta. Han ansåg att den var hur bra som helst medan jag skrev att jag tyckte den var rätt blek. Väldigt metal, men blek. Efter många lyssningar så får jag lov att revidera min åsikt. Den är inte blek, den är faktiskt riktigt bra, så att Dino fick komma tillbaka var nog vad som behövdes för att visa var skåpet skulle stå. Jag går nog så långt att jag rangordnar den tvåa efter Demanufacture. Det ska ändå sägas att de inte tar ut svängarna speciellt mycket utan de håller sig inom ramarna för Demanufacture/Soul of a new machine soundet. Jag saknar de nyanser och hittiga refränger som Demnaufacture hade. Men men, man kan inte få allt. Den krossar det mesta i metalväg jag hört på ett bra tag.

En skiva jag däremot trodde skulle vara en självklar hit var det inte alls. Jo, jag talar om Gamma Rays skiva "To the metal". Till och med titeln känns skitnödigt töntig. Inte för att Gamma Ray någonsin varit speciellt tufft. De har ofta kommit med "vi är metalkrigare" texter (Heavy Metal Universe någon?) och andra tyska påhitt. Men, de har alltid varit med glimten i ögat och de har kompenserat med urstarka melodier, dubbeltramp snabbare än din morsa och falsettsång galore. Denna gång tryter inspirationen och till och med inhoppet av Michael Kiske känns rätt platt.
Vad sägs om dessa textrader?
"Fists are made of Iron
Bodies made of Steel
Dancing on a razor
Metal is the Deal
Hail"
Say no More, say no more, nudge nudge

torsdag 11 februari 2010

En hoppbacke för mycket

Falu kommun - idiotins högborg tycker att vi ska bygga nya hoppbackar. Läs och gråt här
Det är ju bra att satsa på en så stor och viktig grupp som backhopparna, bra tänkt där Mikael Rosén! Nu vet jag vem jag inte ska rösta på.

onsdag 10 februari 2010

Dribblers, fotboll och Mötley Crue

Några sena öl på Faluns bästa sportbar Dribblers i goda vänners lag är aldrig fel även om vi inte såg så mycket av matchen vi skulle titta på. Inte för att jag är överdrivet intresserad av fotboll. Visst är det kul som fan att titta på ibland men jag har inget favoritlag och är ej någon fanatisk tippare. Det är roligare att diskutera musik, film och nyheter från veckan som gått. På väg till muggen sprang jag ihop med min gamle vän Jonny som jag inte sett på väldigt länge.

Vi lirade hockey ihop när vi var små men kände ej varandra speciellt bra de första åren (det här var när vi gick på lågstadiet). I mitt hockeylag gillade alla Magnus Uggla, Roxette eller Svullo (som jag minns det i alla fall), tills jag sprang ihop med Jonny på Falu Marknad vid ett stånd som sålde begagnade OKEJ-tidningar, vi letade båda efter nummer med Motley Crue och WASP i och vips var vi polare. Mötley Crue var världens bästa band tyckte vi båda (tills vi upptäckte Iron Maiden) Det fanns någon som gillade samma musik som jag. Helt fantastiskt! Därefter började vi hänga och lyssna på musik, upplevde vår första "stora" konsert tillsammans, Europe, på Prisoners in Paradise turnén ´91 i Kupolen i Borlänge, startade vårt första band, han lirade gura, jag synt och senare trummor, slaktade låtar av Europe, ZZ-top och Metallica. Därefter blev det tidiga fyllor, mer musik och ständiga hyss.
Efter högstadiet så gled vi i sär, lite så som det kan bli och idag umgås vi inte alls men vi håller lite sporadisk kontakt. Jäkligt roligt att se han hursomhelst och jag ska göra slag i saken och ta en helkväll med honom nån dag framöver om han känner sig taggad.

fredag 5 februari 2010

Dalatrafik is a bunch of motherfuckers

Förbannade jävla Dalatrafik. Det har kommit krav på att Dalatrafik ska bli mer självgående ekonomiskt så därför har man höjt priset, vilket är förståeligt men att de höjer med 100 spänn igen på ett tvåzonskort är helt uppåt väggarna. De senaste åren har de höjt med nästan hundra spänn per år. På ett tvåzonskort får man endast åka mellan Falun och Borlänge, jippi! Nu kostar det alltså 840 spänn i månaden för att få nöjet att åka med Dalatrafik mellan de två orterna. Kan man samåka med en person så är det billigare att åka bil. Så mycket för den miljösatsningen. Dalatrafik ägs av landstinget till 50% och av kommunerna till 50%. Ska inte de se till att fler åker buss istället för bil och värna om miljön? Gissar att det är många som kommer att köpa några gamla billiga skitbilar att åka med istället för bussen i ren protest. Varför inte reklamfinansiera bussarna? Ha lite reklamvepor och skit som de har på tunnelbanan i sthlm?
Sen är ju tidshållningen sådär och tiderna man kan åka på är inte heller nå vidare, i alla fall inte kvällstid, Sista direktbussen går strax efter nio och ska man gå ut på krogen i Borlänge och se en spelning eller något så brukar de stänga kl 02.00. Bara för att tajma så går sista bussen 01.30. Tack för det Dalatrafik.